Han är mannen med järnhård vilja, han gör det han har bestämt sig för, trots tuffa och nästan omöjliga förutsättningar. En vanlig person kan tycka synd om sig själv pga en skada. Han kör den svenska klassikern för 35:e gången full med canser i kroppen. Det inger respekt.
Han är ödmjuk inför varje utmaning och njuter till fullo av varje tävling för han vet inte om det kommer att bli hans sista. I SVTs program En svensk klassiker var han också oerhört duktig att pepp sina meddeltagare och hjälpa dem genom att ge tips och stöd.
Han har gett mig nya tankar kring en tävling. Hur viktigt det är att både njuta, glädjas åt sina framgångar och finnas där för andra. Att inte heller var rädd för att be om hjälp och stöd av andra när man behöver. Det är också han som sa att man aldrig skall bryta ett lopp om man inte blir skadad utan kämpa i det sist.
Anders var min ledstjärna i mina tankar under Lidingöloppet. Jag är så glad att jag har fått tagit del av hans livsöde och jag hämtar kraft ur hans ord, ödmjukhet och styrka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar