Sötsug, vad är det?

Kan det vara så lätt att när man väl bestämmer sig till 100 procent av själ och hjärta, så fungerar det faktiskt. Är det så enkelt? 

Jag kan inte hjälpa att fundera vilka mekanismer som sätter igång. Ibland fungerar det och ibland fungerar det inte. Vad är skillnaden?

Är det så att jag vill för mycket, men ibland halvhjärtat? Att det är därför jag ibland misslyckas?

Jag förstår att stå vid sitt eget ord är enormt viktigt. Att respektera sig själv och sina beslut. 

Fortsätta att hålla fast vid mitt beslut trots att omgivningen ibland inte gillar att du förändras. 

Att omgivningen ibland motarbetar dig. Det kan ju också vara så att ingen tror på dig. Det kan både få dig att bli sporrad och få dig att tappa modet.

Eller är det så att det är så skönt att bestämma sig, verkligen ta ett beslut att motivationen hålls uppe av det? 

Hur som helst fungerar  det. Tredje dagen utan socker och det känns jätteskönt. Utmaningen med mig för mig själv är att jag är en allt eller ingenting person. Det innebär kort och gott att jag har svårt att vara lagom. Att begränsa mig. 

Men skam den som ger sig. 

Jag har börjat träna på lagom igen och på att njuta i långsammare takt. 

Det vet jag att det fungerar bäst i längden. Det är för mig att hitta en balans.