tisdag 29 oktober 2013

Letandet efter träningskamrater

Det är lättare sagt än gjort. Många säger att de är intresserade och vill vara med. Men hittills är det ingen som kommit till skott och bokat in någon av loppen. Jag kan i och för sig förstå att man behöver gå i tankeboxen. Det gjorde jag själv länge förra året. Men när jag hade bestämt mig, då bokade jag in alla lopp på en gång.

Det skall bli intressant att se vem jag slutligen får med mig? En och samma person på samtliga lopp eller om jag kommer att variera mellan de olika loppen. Jag lovar att hålla dig underrättad.

söndag 27 oktober 2013

Köpa träningskläder

Ett bra sätt för mig att bli motiverad är att investera i nya träningskläder. Det gör att jag blir glad varje gång jag tar på mig de nya kläderna. 

Annat var det förr, när jag köpte kläder och de blev liggande i garderoben. Då gav de ångest och dåligt samvete.

Mina favoriter just nu är Pierre Robert. De har bra underkläder och underställ. Synd att de ej har vinter löparbyxor endast sommar. Men det hoppas jag kommer.

Nike är också bra. Hittade ett par illa som jag vara inte kunde motstå. Jag gillar också deras uppmaning och slogan
 "just to it." Det är vad jag skall göra denna vecka, bara ge mig ut och göra det jag har tänkt.


Upprätthållande

Det är tufft att upprätthålla ett löfte till sig själv. Jag tänker till exempel på mitt löfte till mig själv att komma igång ordentligt med löpningen igen. Det blev bara en gång denna vecka.

Varför? Ja, det finns så mycket att skylla på som; jag har cyklat istället. Vi har haft främmande. Jag har inte haft tid. Det har regnat. Det finns massor av mer ursäkter som jag inte kommer på just nu.
Jag väntar till nästa vecka, då, ja då skall jag ta tag i mig själv och börja igen.

Det är inte bra att svika sig själv, som man faktiskt gör när man inte håller sina egna löften. 

Nu är det bättring dom gäller...
2 gånger skall jag ut denna vecka. 
Nu gäller det. Jag skall vara stolt över mig själv när jag gjort det.

fredag 25 oktober 2013

Livsförändring

Jag är en helt vanlig person, som åt lite för mycket, var och är en stor livsnjutare men hade ett BMI som började gå upp mot mot och passera 30. Det i sig är ett tecken att det är alldeles för mycket av det goda. Det kändes tungt att gå och så mycket annan motion var det inte tal om. Jag hade helt enkelt inte tid, prioriterade annat som mitt jobb eller mysa framför soffan när jag var ledig och vara med min familj och vänner.

Jag har vid flertalet tillfällen tagit tag i mig själv, gått ner 5-10 kilo i vikt, men det har inte varit beständigt utan innan året gått så var jag tillbaka på samma vikt igen. Det gjorde mig oerhört frustrerad och på sätt och vis hade jag gett upp och accepterat mig i den form och utseende som jag hade.

Tack och lov gjorde jag ett till försök och denna gång lyckades jag. Idag är jag 20 kilo lättare. Håller hela tiden koll på vikten för att den inte skall springa iväg på nytt. Jag vill inte göra en till resa av att gå ner och sedan gå upp igen. Nu vill jag stanna där jag är  och vara denna sunda och motionerande nya version av mig själv. Jag har inte gjort detta ensam utan tillsammans med min kärlek, vi hade koll på maten tillsammans och min kusin som utmanade mig att köra tjejklassikern. Men jag skall inte gå händelserna i förväg. Jag kommer att berätta lite om min resa som varit fram till nu och berätta vidare om hur jag nu ser nya mål i form av halvklassikern som nästa steg.

Det som jag lärt mig under denna period av livsförändring är att allting är möjligt. Bara detta att ha lyckats göra denna förändring har gett mig så mycket mer mod att våga prova på nya saker som jag inte ens tänkt över tidigare.

Här kommer två bilder av mig själv en i mars 2012 i Rom med en kär väninna och sedan i juni 2013 med min mor och syster.